onsdag 3 oktober 2012

Typ, te...

Te är en fantastisk dryck, mycket för att uttrycket "en dryck" är så utomordentligt missvisande. Te har en flertusenårig historia, dricks av miljarder människor och uppvisar en bredd av smaker som till och med vin har svårt att matcha.

Med alla de sorter och varianter på sorter som finns, hur navigerar man? Hur går man till väga för att få ett grepp om vad som finns, och hur väljer man sedan ut vad som är rätt för en själv?

Det finns en basic kategorisering på sex typer som tar en ganska långt. Att prova representanter för dessa olika typer är en bra början -- men kom ihåg att även teer inom en grupp (eller undergrupp) kan vara ordentligt olika.

Vitt te: Långsamt uttorkat. Helt enkelt. Exempel:
Bai Mu Dan -- milt, fruktigt och lite sött
Grönt te: Hettas upp för att bladen inte ska oxideras. De flesta gröna teer hettas upp med rostning eller varmluft, men vissa Japanska teer ångas. Exempel på ett sådant:
Sencha -- havigt (sjögräs och skaldjur) och intensivt grönt (spenat)

Svart te: Oxideras fullt ut, under styrda förhållanden. Ett vackert exempel är detta Imperial Yunnan Golden Buds, som endast görs på späda, ludna skott, inte på utslagna blad:
Golden Yunnan -- torkad frukt, mineral; lång, len eftersmak

Fermenterat te/Pu-Erh: Tillverkas i stort som grönt te, men pressas sedan till kakor på några hekton. Dessa kan lagras i år eller årtionden, en process som liksom hos bra vin eller ost beror av rätt mikrobiotisk aktivitet. Ofta mycket smakrikt te.
En kaka (357g) Pu-Erh från 2002 -- stall, vin, tranbär

Oolong-te: Är delvis oxiderat, och kan baserat på det sägas ligga mellan grönt och svart te. Oolong definieras dock mer av sin processning än resultatet av denna, och vissa oolong ligger mycket nära gröna, andra oskiljbart nära svarta teer -- sett endast till oxidationsgrad.
Tie Guan Yin, ett ljust/grönt oolong -- sött och livligt; blommigt, parfymigt
Da Hong Pao, ett mörk oolong -- rostat (tobak, karamell), murrigt (mossa, svamp) och fruktigt (lytchee, mango) 

Gult te: Den ovanligaste och antagligen minst kända typen av te. Efter att ha hettats upp som ett grönt te ångas bladen lätt, och får "gulna" (fermentera lätt) under kort tid (ca en dag).
Storbladigt gult te -- milt, dovt; honung och peppar

De är de sex typerna av te. Framöver kommer jag att fylla på med information i separata poster, och sedan länka till dem här.

Det är min ambition att -- på en ganska grundläggande, om än stegrande nivå -- skriva om somligt av det som utgör tevärlden. Fokus kommer att ligga på teet som smakupplevele, och hur man utnyttjar dess potential.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar